Undersökningar om marint skräp

Marin nedskräpning är ett stort problem. Men ingen vet egentligen hur mycket skräp det finns i våra hav eller var det egentligen kommer ifrån. Ett av Håll Sverige Rents kärnområden är att samla in kunskap kring skräpet.

Skräpmätningar på stränder

Håll Sverige Rent har tagit fram en internationell metod för att mäta skräp på stränder med FN:s miljöprogram UNEP:s metod som underlag. Metoden ger förutsättningar för att jämföra data från stränder inom olika områden samt följa årstidsvariationer och analysera skräpets källor. Läs mer om mätmetoden här.

På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten mäter Håll Sverige Rent skräp på tio stränder vid Östersjön, Öresund och Kattegatt. 

Under 2014 samarbetar Håll Sverige Rent med Hold Norge rent, Hold Danmark Rent och Håll Skärgården Ren i ett projekt där vi mäter och analyserar skräp på stränder för att undersöka var skräpet kommer ifrån. Projektet stöds av Nordiska ministerrådet.

Fokus på skräp i Östersjön i MARLIN - Baltic Marine Litter

I det internationella projektet MARLIN samarbetade Håll Sverige Rent med tre andra länder kring Östersjön för att sätta fokus på marin nedskräpning och skapa förutsättningar för att samla in fakta på ett enhetligt sätt. Under två år mättes skräpmängder på 23 stränder i Sverige, Finland, Estland och Lettland.

Plast är vanligaste skräpet

Resultatet från MARLIN visar att det vanligaste skräpet på våra stränder, förutom cigarettfimpar som räknas separat, är oidentifierbara bitar av plast som oftast kommer från nedbrutna plastprodukter (25,3% av allt skräp).

Skräpmängderna är större på urbana stränder med många besökare (236,6 skräpföremål/100 m) än på oexploaterade stränder (75,5 skräpföremål/100 m). Det tyder på att skräp från källor till havs som exempelvis sjöfart inte hamnar på Östersjö-stränder i samma utsträckning som på stränder runt Nordostatlanten. Eftersom Östersjön saknar starka ytströmmar och tidvatten kan det också finnas skräp samlat på havsbotten. 

Bland skräpet som hittades på urbana stränder fanns också tydliga tecken på vår moderna livsstil, med rester från take away som kapsyler, plastpåsar, matbehållare i plast, plastbestick och godispapper. Här var också mängden cigarettfimpar högst med 301,9 fimpar per 100 m. På oexploaterade stränder hittades mer ”industriellt” skräp som plastrep och byggmaterial.

MARLIN – Baltic Marine Litter pågick 2011–2013 och är delvis finansierat av Central Baltic Interreg programme.

Röster om marin nedskräpning

En snabb grundkurs i problemet med marin nedskräpning och vad man kan göra åt det får du från deltagarna på MARLIN-konferensen i Stockholm 2013. 


Exempel på tidigare internationella projekt

För några år sedan var vi på Håll Sverige Rent övergripande projektledare i ett internationellt EU-projekt för att uppmärksamma den marina nedskräpningen - Save the North Sea. Projektet resulterade bland annat i att stormfågeln blev indikator för marint skräp i Nordsjön och att Fishing for Litter introducerades i flera länder runt Nordsjön.

Baltic Sea Breeze är annat internationellt EU-projekt för att minska marina föroreningar från sjöfarten där Håll Sverige Rent varit övergripande projektledare. Projektet resulterade i många goda exempel för miljöanpassningar inom sjöfart och fritidsbåtsektorn, till exempel lanserades båttvättar som ett alternativ till miljöfarliga båtbottenfärger.

Kontakt