Fakta om skräp – konsekvenserna

Skräp kostar. Skräp skadar. Skräp föder skräp. Visste du att nedskräpning har långtgående negativa konsekvenser?

Här kan du läsa om dessa: de miljömässiga, sociala och ekonomiska.

Använd gärna vår uppgifter - men var vänlig att uppge källan.

Vad är nedskräpning?

Nedskräpning är när någon slänger eller lämnar föremål av olika slag på marken eller i vattendrag som sjöar och hav. Det kan vara allt möjligt – från fimpar, godispapper, snabbmatsförpackningar, burkar, flaskor, tuggummin och plastflaskor till större föremål som vitvaror, möbler, byggavfall, trädgårdsavfall och skrotbilar.

Vårt vanligaste skräp

Det vanligaste skräpet i Sverige är utan tvekan fimpen. Vi har räknat ut att det slängs 1 miljard fimpar på våra gator och torg varje år! Visste du att det kan ta upp till fem år för naturen att bryta ned en fimp (som dessutom innehåller en mängd farliga kemikalier)?

Skräp skadar och dödar

Förutom att skräpet förfular vår omgivning är det också farligt. Ute till havs äter sjöfåglar plastföremål som flyter på ytan och svälter sedan ihjäl eftersom deras magsäckar är fulla med skräp istället för mat. Visste du att en av de vanligaste olyckshändelserna en hund råkar ut för är skärskador? Och att ett par tusen kor förblöder varje år för att de fått i sig något vasst, ofta skräp som hamnat i deras mat?

Skräp föder skräp

Nedskräpning leder till en negativ spiral. Skräp föder skräp, som leder till klotter och skadegörelse, som i sin tur leder till otrygghet. Det här visar ett flertal studier. Människor uppfattar helt enkelt det som okej att slänga skräp på en plats som redan är nedskräpad. Till slut förlorar vi respekten för platsen och den skräpiga platsen upplevs som otrygg. Det här brukar kallas ”Broken windows theory”, en teori som lanserades av två kriminologer redan på 80-talet. I artikeln "Spreading of Disorder", som publicerades i tidskriften Science 2008, beskrivs hur en nedskräpad plats lockade fler att skräpa ner, än om samma plats var städad. I slutet på 1990-talet minskade antalet brott i New Yorks tunnelbana med 75 procent som en följd av en stor satsning för motverka skräp och klotter.

Skräpet kostar

Nedskräpningen kostar samhället stora summor.  Städinsatser medför kommuner och skattebetalare betydande kostnader varje år – pengar som skulle kunna användas till annat. I våra stora städer uppgår kostnaden för renhållningen till hundratals miljoner kronor varje år.  Dessutom ger skräpiga miljöer medför negativa effekter för både turistnäringen och handel, och marint skräp ger skador på båtar och fiskeredskap.

Plasten stannar kvar

Plast är ett vanligt skräp – och ett skräp som vi inte blir av med. Det kan ta flera hundra år, kanske tusentals, för plast att brytas ned – om den alls försvinner. Plasten bryts ned till mikroplastbitar, som svävar runt i våra hav – plastbitar som till slut kan hamna i dig. Vanliga blåmusslor tar upp mikroplast i sitt cirkulationssystem – plast som stannar i över 48 dagar i musslan. Det visar studier som genomförts på School of Biological Sciences vid University of Plymouth.

Marin nedskräpning

Vår hav är fyllda med skräp. Läs mer om den marina nedskräpningen!

Nedskräpningen ökar

Enligt tidigare SIFO-mätningar som Håll Sverige Rent genomfört upplever svensken att nedskräpning ökar i vårt samhälle. Vi har ännu inga siffror på om det verkligen är så, men vi arbetar hårt med att ta reda på mer fakta om hur det förhåller sig med skräpmätningar av olika slag. Med tanke på våra ändrade konsumtionsvanor där vi allt oftare äter och dricker på stan är det inte heller fel att anta att skräpmängderna faktiskt har ökat.

Kontakt