Konsekvenser av nedskräpning

Skräp kostar. Skräp skadar. Skräp föder skräp. Visste du att nedskräpning har långtgående negativa konsekvenser?

Här kan du läsa om dessa: de miljömässiga, sociala och ekonomiska. Använd gärna vår uppgifter - men var vänlig att uppge källan.

Skräp skadar djur och natur

Nedskräpningen har många negativa konsekvenser för djur och natur. I havet är det framförallt plasten som är den stora boven. Stora mängder plast flyter runt i våra hav, sjöfåglar och marina däggdjur trasslar in sig i plasten eller misstar den för mat. När djur äter plast istället för mat blockeras deras matsmältning och djuren kan hindras i sin tillväxt, förgiftas och i värsta fall dö. 

Topplistan ovan är tagen från en rapport om plastskräpets påverkan på marint djurliv. Här finns rapporten (på engelska) » 

Djur på land kan också skadas av skräp, bland annat kor skadas av aluminiumsplitter i fodret som hamnar där när metallburkar strimlas sönder vid skörden. Glassplitter och andra vassa föremål kan också skada djur.

Skräp kostar pengar

Nedskräpningen kostar samhället stora summor, men den exakta kostnaden är svåröverskådlig. Enligt en bedömning från 2014 gjord av Clean Europe Network kostar nedskräpningen i Europa 25 euro per invånare och år.

Enbart 16% av Sveriges kommuner har aktuella beräkningar av vad nedskräpning kostar - och uppskattningarna varierar från några hundratusen till många miljoner kronor. 

På västkusten är nedskräpningen kopplad till stora summor för strandstädning. I Kosterhavets nationalpark plockas runt 20 ton skräp varje år - till en kostnad av 1 miljon kronor. Det finns också indirekta kostnader som är kopplade till skräpet, som att fastigheter kan förlora i värde, att handel och företagande drabbas negativt och att ekosystemtjänster urholkas.

Att skräpa ner är också ett resursslöseri. Skräpet är ett avfall, och en del produkter kan användas flera gånger eller bli nya saker om de lämnas till återvinningen.

Skräp leder till otrygghet

Nedskräpning leder till en negativ spiral. Skräp föder skräp, som leder till klotter och skadegörelse, som i sin tur leder till otrygghet. Det här visar ett flertal studier.

Människor uppfattar helt enkelt det som okej att slänga skräp på en plats som redan är nedskräpad. Till slut förlorar vi respekten för platsen och den skräpiga platsen upplevs som otrygg. 

I en kvalitativ undersökning som Håll Sverige Rent låtit göra framkom att skräpiga områden förknippas med otrygghet och att man inte vill bo i ett område där det är skräpigt eftersom det betyder att de som bor där inte bryr sig.

Grafiken på bilden visar en undersökning där 40% i hög grad tycker att nedskräpade platser också är otrygga platser.

 

Vad kan göras?

Skräpplockarkampanjer, papperskorgar, informationskampanjer - vad kan göras åt nedskräpningen?

Kontakt