Plast - ett stort problem i våra hav

Om plast

Plast har med sina enastående egenskaper på många sätt bidragit till ett bättre liv för många människor, och är idag en självklar del av vår vardag. Men den har också orsakat stora problem för vår miljö. Haven är fulla med plastskräp – och tillförseln bara ökar.

Plast består av polymerer, en kemisk förening med en kedja av upprepande mindre enheter. Olika plastsorter består av olika polymerer. Dessa kan i sin tur modifieras med tillsatsämnen för att plasten ska bli mer eller mindre mjuk, få olika färger, bli flamsäker med mera. 

Plaster tillverkas som mer eller mindre hållfasta. En del plaster tillverkas för att klara stora påfrestningar, andra ska lösas upp under vissa förhållanden. Varken traditionella plaster baserade på olja eller plaster baserade på förnybara ämnen försvinner om de hamnar i haven. Biologiskt nedbrytbara och komposterbara plaster kräver speciella förhållanden, som syre och mikroorganismer, för att brytas ner. I havet tar den processen mycket lång tid.

Plast i våra hav

Varje år hamnar runt 8 miljoner ton plast i haven och vi antar att det i dagsläget svävar runt 150 miljoner ton plast i haven, eller 580 000 plastbitar per kvadratkilometer och 51 biljoner partiklar av mikroplast.Och det bara fylls på. Plastproduktionen har skenat sedan 1950-talet, då allting började. Idag tillverkas 9 500 kg plast varje sekund. Under 2014 tillverkades 311 miljoner ton plast. Diagrammet nedan visar hur produktionen av plast har ökat.

Diagram över hur tillverkningen av plast har ökat sedan 1960-talet.

Hela 40 procent av plastproduktionen används till engångsförpackningar, och det är just engångsförpackningar som hamnar högt upp på tio-i-topp-listor över det vanligaste skräpet i havet. Engångsförpackningar är billiga, praktiska och väger lite och samtidigt har de ett litet värde för konsumenten. Återvinningsgraden av plast är låg, i Sverige återvinns 45 procent av plastförpackningarna.

Konsekvenser av plastskräp

En välkänd uppskattning är att det kommer att vara mer plast än fisk i haven år 2050 om inget görs.
Det mesta av plasten i havet syns inte; bara fem procent av allt skräp sköljs upp på stränderna igen – resten finns kvar i havet. Där hamnar nästan allt skräp på botten – bara en procent av allt skräp som hamnar i havet finns kvar i vattenmassan. En del av detta skräp samlas i stora skräpkontinenter, som kallas Great Pacific Garbage Patch.

I Sverige finns en hot-spot på Bohuskusten, där mängder av skräp landar varje år.

Marint skräp skadar över 600 marina levande djurarter. En uppskattning är att om utvecklingen fortsätter som idag kommer 99 procent av alla sjöfåglar att ha ätit plast år 2050.

Läs mer om konsekvenserna av marin nedskräpning »

Vad kan göras åt problemet?

Det krävs kraftfulla åtgärder för att stoppa nedskräpningen av våra hav från alla aktörer i vårt samhälle. 

  • Kommunerna kan bidra med att försöka stoppa skräpet redan vid källan.
  • Producenterna kan bidra med att tillverka förpackningar som lättare kan återvinnas eller som hänger ihop och inte har lösa delar. Ett exempel är att korkarna på plastflaskorna sitter fast i själva flaskan. I framtiden kan producenterna få en allt större roll i arbetet med att minska nedskräpningen av plastförpackningar.
  • Konsumenterna kan bidra genom att till exempel aldrig skräpa ner, vara med och plocka upp skräp och genom att undvika onödiga plastförpackningar.

En internationell fråga

Nedskräpningen av haven är i allra högsta grad en internationell fråga, och det pågår många initiativ runt om i världen för att minska skräpet.

EU beslutade år 2015 att alla medlemsstaterna ska minska förbrukningen av tunna plastbärkassar. Många andra länder runtom i världen har också fattat sådana beslut, och en hel del har infört förbud eller avgifter för plastbärkassar. Frankrike är ett land som gått lite längre, och ska även införa förbud mot bland annat engångsbestick i plast.

Läs mer om förordningen om plastbärkassar som trädde i kraft i Sverige 1 juni 2017 »

Att plasten är högaktuell inom EU märks också i den plaststrategi som håller på att tas fram som en del av arbetet med en cirkulär ekonomi. Strategin fokuserar på tre olika perspektiv. Det är dels problematiken att produktionen av plast är baserad på fossila bränslen, och att det är viktigt att alternativ till detta tas fram. Dels är det de låga återvinnings- och återbrukssifforna för plast: i EU återvinns enbart 30 procent av all plast. Till slut är det fokus på det stora läckaget av plast till miljön; alltså nedskräpningen.

Den tredje delen som EU lyfter fram i strategin är konsumentens låga medvetenhet om problemet. Det finns idag få incitament för konsumenten att återvinna plasten, och det är viktigt att ändra på det.




 

Kontakt