Fakta om skräpet i havet

5-13 miljoner ton skräp hamnar i våra hav varje år

Nedskräpningen av våra hav är ett av vår tids största miljöproblem. Haven håller på att förvandlas till stora soptippar och eftersom ingen har ansvar att städa haven ökar mängderna för varje år som går.

Skräpet kommer från land

80% av skräpet i havet kommer från land. Det slängs på gator och torg och förs sedan via regnvatten, vindar, snödumpning och floder till havet. Undermåliga papperskorgar, bristande rutiner i renhållning och dåliga reningsverk förvärrar också situationen. Öppna soptippar är fortfarande ett stort problem ur ett globalt perspektiv. Många gånger används floder liksom havets flod och ebb som naturliga sätt att göra sig av med sopor.

Plastpåsen din mormor slängde från segelbåten 1967 ligger fortfarande kvar

Vet du hur plast i havet bryts ner? Det delar sig i mindre och mindre bitar och försvinner inte på flera hundra år, troligtvis aldrig. Plast är det vanligaste skräpet i alla världens hav. Ofta är skräpet produkter som bara använts en gång, som olika sorters förpackningar, och som kommer från enskilda konsumenter. Mycket av det marina skräpet är ett resultat av vår tids produktion och konsumtion. Plast är ett material som håller väldigt länge men som ändå används till engångsartiklar.

Djur trasslar in sig och misstar plast för mat

Konsekvenserna av marin nedskräpning är många. Sjöfåglar och marina däggdjur fastnar i rep och övergivna fiskeredskap och drunknar. När djur äter skräp istället för mat blockeras tarmar och djuren hindras i sin tillväxt eller förgiftas och kan svälta ihjäl.

  • 663 marina arter har påträffats skadade på grund av marint skräp.
  • 48 olika arter av val har påträffats med skräp i magen.
  • Stormfågeln i Nordsjön - som bara söker mat ute till havs - har i genomsnitt 33 plastbitar i magen. Det är ett viktigt tecken på hur mycket plast det flyter omkring i våra hav.

Musslan du äter innehåller mikroskräp

I våra hav svävar mängder med mikroskopiska skräpbitar runt, till största delen plast. Vanliga blåmusslor tar upp mikroplast i sitt cirkulationssystem – och plasten stannar i över 48 dagar. I en undersökning av trålfångade havskräftor i Skottland hade 83% fått i sig plast. Så mat du äter kan innehålla plast. Just mikroplaster fungerar också som livbåtar för gifter som till exempel DDT och PCB. Gifterna är fettlösliga och vill inte vara i vatten. De fäster sig därför vid plasten och följer sedan med plasten in i magen på djur som äter den.

Spökgarnen fiskar av sig själva.
Och de slutar aldrig.

Spökgarn är fiskenät som tappats eller dumpats till havs. De ställer sig på botten eller flyter omkring medan de fortsätter att fiska eller trasslar in sig i marina däggdjur. När de är fulla sjunker de till botten. Efter en tid bryts de döda djuren ned och då reser sig näten igen och fortsätter att fiska. Eftersom näten är gjorda av syntetmaterial håller de mycket, mycket länge.

5 badkar skräp flyter i land längs Bohuskusten. Varje timme.

Havsströmmar tar med skräp från hela Nordsjön till Bohuskusten. 8000 kubikmeter sköljs upp på den svenska Bohuskusten på ett år. Det betyder ungefär 5 badkar, varje timme. Skräpet innebär stora kostnader, exempelvis i Kosterhavets nationalpark plockar man 20 ton skräp per år till en kostnad av 1 miljon kronor.

Håll Sverige Rents rapporter om marin nedskräpning

Skräprapport 2015 » Källor till marin
nedskräpning 2015 »
Spökgarn vid vrak 2014 » Kusträddarna 2014 »

Kontakt