Forskning om nedskräpning

"Broken Windows Theory"

I början på 1980-talet formulerades den så kallade "Broken windows theory" av kriminologerna George Kelling och James Wilson i USA. Teorin går ut på att nedskräpade miljöer lätt hamnar i en negativ spiral med mer skräp, graffiti och krossade fönster. Teorin om "Broken windows" användes senare bland annat av New York-polisen vid deras arbete med brottsbekämpning,  där grundidén var att om mindre förseelser stoppas kommer även grövre kriminalitet att minska.

J.Q. Wilson, G.L Kelling, 1982, Broken windows theory, Atlantic Monthly »

"The Spreading of Disorder"

Teorin om ”Broken windows” bekräftades 2008 i artikeln ”The spreading of disorder” som public­erades i tidskriften Science. Studien beskriver olika experiment där man bland annat testade människors reaktioner på skräp. Det visade sig att när en plats var nedskräpad lockade det fler att skräpa ner än om samma plats var renstädad. I studien genomfördes sex olika fältexperiment, där människors beteenden studerades i olika miljöer. Slutsatsen som forskarna drog var att om ett beteende som bryter en norm blir vanligare, kommer det också att påverka vår anpassning till andra normer negativt. Som exempel ledde förekomsten av graffiti till mer än dubbelt så många nedskräpare och även till grövre brott som stölder. 

K. Keizer, S. Lindenberg, L Steg, 2008, The spreading of disorder, Science »

"Crafting Normative Messages to Protect the Environment"

En studie från 2003 av Robert B Cialdini visar också att fler skräpar ner i en redan skräpig miljö. Cialdini skriver också att man måste hålla isär olika sociala normer som vi människor förhåller oss till för att förstå nedskräpningens mekanismer. 

Det är alltså viktigt att skilja på beskrivna normer som kan uttryckas som ”det som människor typiskt sett gör” (när vi anpassar oss efter vår omgivning – alltså att man inte skräpar ner i rena miljöer), och på föreskrivna normer, som är ”det som vi borde göra” (när det finns regler som vi känner till men som vi kanske inte alltid har accepterat – alltså att vi vet att det är förbjudet att skräpa ner, men vi gör det ändå). Enligt Cialdini är det mycket viktigt att skilja på dessa två normer när man utformar budskap för att få människor att inte skräpa ner. 

R. Cialdini, 2003, Crafting Normative Messages to Protect the Environment »

"Littering Behavior in America"

I en amerikansk studie från 20097 konstateras att 81 procent av de som sågs skräpa ner gjorde det med flit. Här konstaterades också att skräpiga miljöer ledde till mer nedskräpning. Avstånd till pappers­korgar var även en viktig faktor för när man skräpade ner eller inte. Det gick också att se att yngre människor (18-29 år) skräpade ner mer än äldre vuxna men det gick inte att visa att det var någon skillnad mellan könen. I studien ingick 9 757 människor på 130 olika ställen. 

Keep America Beautiful, 2009, Littering Behavior in America, Results of a National Study »

 

 

 

 

 

 

Kontakt