Vad kan vi göra åt nedskräpningen?

Det finns en rad åtgärder som kan få människor att sluta skräpa ner på längre sikt. Egentligen är det inte ett krångligt problem för människor att lösa, men det krävs en hel del insatser för att få till ett ändrat beteende.

Skräpplockaraktiviteter

Plockar skräp

En vanlig aktivitet som organisationer som Håll Sverige Rent arrang­erar är skräpplockardagar. De som deltar blir mer medvetna om problemet med nedskräpning och insikten påverkar i sin tur beteendet. Deltagare har exempelvis sagt:

"Det gav mig en tankeställare hur vi alla skräpar ner."

”När vi väl var igång upptäckte jag hur jäkla mycket skräp det finns överallt.” 

Det är inte bara de själva som plockat skräp som påverkas, även de i om­givningen som ser skräpplockarna får sig en tankeställare, och många vittnar om att folk kommer fram och frågar om vad de håller på med när de plockar skräp. 

Barn som plockar skräp har mer medvetet påtalat betydelsen av att inte skräpa ner, och noterar ofta och kommenterar till föräldrar om hur skräpigt det är. De som plockar skräp blir också sugna på att tillrättavisa de som skräpar ner.

Mer om vår skräpplockaraktivitet Vi Håller Rent »

Informationskampanjer

Vad ska man säga i en informationskampanj för att få människor att inte skräpa ner? 

Enligt forskaren Robert B Cialdini är det viktigt att ta hänsyn till de olika typerna av sociala normer när budskapen utformas. Att till exempel skriva att en handling (som att
skräpa ner) är socialt oaccepterad samtidigt som den är vanligt förekommande är enligt Cialdini något som bör undvikas, eftersom två olika sociala normer krockar. 
Så hellre ”gör som de flesta andra människor – låt bli att skräpa ner” än ”se vad skräpigt det är – låt bli att skräpa ner”.

Ögon får oss att skräpa ner mindre

Det kan också ha betydelse vad det potentiella skräpet sänder för budskap. I ett experiment i England placerades två olika sorters broschyrer på parkerade cyklar. Den ena broschyren hade en bild på ett par ögon, den andra inte.

Bland de som fick broschyren utan ögon slängde 15,6 procent den på marken. Bland de som fick broschyren med en bild på ögon var det bara 4,7 procent som skräpade ned. Enligt forskarna beror det här på att man omedvetet känner sig ”bevakad” av ögonen, och att man därför väljer att inte skräpa ner. Mer om experimentet finns här »


Nudging

Det blir allt vanligare med så kallad nudging, som kan beskrivas som att försiktigt försöka puffa människor i rätt riktning med små knep. Exempel på nudging i skräpsammanhang: 

  • Ett experiment som utfördes i Köpenhamn för några år sedan, där gröna fotavtryck på väg till papperskorgen minskade nedskräpningen.
  • Kampanjen Rolighetsteorin, där man bland annat konstruerade världens djupaste soptunna. (se film nedan)
  • The Ballot Bin, en fimppapperskorg med röstningsfunktion som placerades nära en tunnelbanestation i London. (se film nedan)

Effekten av nudging bygger på det oväntade, att det finns ett slags överraskningsmoment. Det innebär att effekten av en insats avtar efter en tid.

 

 

Infrastruktur - papperskorgar

papperskorgEn väl placerad papperskorg är en viktig åtgärd mot nedskräpning. Enligt en studie från Keep America Beautiful är det mycket viktigt med papperskorgens placering. Det finns iaktta­gelser som visar att det kan bli mer skräpigt med papperskorgar, om de inte töms eller om människor blir bortskämda med att det ”borde” finnas en papperskorg. Och det behö­ver inte alls betyda att det är rent för att det finns papperskorgar.

Enligt studien från USA var det bara två av 130 studerade platser med papperskorgar som var skräpfria.

För att förstå var en papperskorg gör mest nytta kan det vara lämpligt att utföra stråkanalyser för att ta reda på var papperskorgen behövs mest. Skräp­mätningar är också ett bra sätt att ta reda på var det är lämpligt att placera papperskorgar. 

Till Keep America Beautifuls studie från 2003 »

Mer om Håll Sverige Rents skräpmätningar »

Lagstiftning kring nedskräpning

En förebyggande faktor för bekämpa nedskräpningen är att det är ett brott att skräpa ner. All nedskräpning är förbjuden, och det finns olika straff för olika typer av nedskräpning. För mindre allvarlig nedskräpning, nedskräpningsförseelse, kan polisen utfärda böter direkt. För andra mer allvarliga nedskräpningsärenden blir det åtal. Dock har inte boten använts speciellt flitigt av polisen, och det är tveksamt om boten har lett till ett ändrat beteende. 

Mer om lagstiftning kring skräp »

Statistik för boten »

Avfallsminimering 

Att minska mängden avfall och öka återvinning kan också bidra till att nedskräpningen minskar. EU-kommissionen föreslog strax innan jul 2015 en handlingsplan för cirkulär ekonomi, där avfall ska betraktas som en resurs som kan återanvändas. På bilden här ovanför ser du avfallstrappan, eller avfallshierarkin som den också kallas. Den är gemensam för hela EU. De olika stegen i trappan visar hur vi ska fokusera och vilka åtgärder som bör prioriteras. Att minimera mängden avfall, som är det översta steget, är det man helst ska göra. I andra hand ska man återanvända avfall, sedan återvinna och så vidare.

En åtgärd för att minska ineffektivt utnyttjande av våra resurser är EU:s direktiv för att minska användningen av plastbärkassar. Alla EU:s medlemsstater ska enligt direktivet reducera förbrukningen av tunna plastbärkassar. 

I andra länder har åtgärder för att minska plastpåsar redan gett goda resultat. På Irland minskade användning av plastpåsar med 94% efter att en skatt införts. 

Artikel i New York Times om Irlands plastpåseskatt (engelska) »

Artikel i Supermiljöbloggen om avgift på plastpåsar i England »

Kontakt