3. Välj utgrävningsplats
|
Valet av utgrävningsplats handlar lika mycket om var man inte ska gräva som var man ska gräva.
| ||
|
Valet av utgrävningsplats handlar lika mycket om var man inte ska gräva som var man ska gräva. Det är i lag förbjudet att gräva i fornlämningar och i fornlämningsskyddat område, men risken är liten att du ska råka välja en sådan plats. Var de platserna finns kan du enkelt ta reda på genom att kontakta länsmuseet eller kommunens kultur- och fritidsnämnd. Be markägaren om lovDu måste också be om lov hos markägaren innan du sätter igång. Inverkan blir liten, en hel klass gräver med sina matskedar upp högst kanske ett tiotal liter jord som nästan genast läggs tillbaka. Även om gräsrötter kan skadas luckras jorden upp och året därpå syns inte mycket. Dessutom rensas marken på glasbitar och annat skräp, vilket bara är en fördel! Spännande ställen att gräva på är i närheten av bebyggelse där man kan tänkas ha skräpat ner och lämnat spår. Köksträdgårdar och åkrar där man har slängt gödsel och sopor kan också vara lämpliga platser. Har du sett enstaka tegel- eller porslinsbitar i kanten av diken, i upptrampade stigar eller där regnvatten har skurit fåror i jorden är det ett gott tecken på att något finns i marken. Markägaren, någon från hembygdsföreningen eller folk i trakten kan också ge tips. Inte sällan kan ett hörn av skolgården vara en lämplig plats. Skillnad mellan att gräva i stad
|
Glöm inte att be markägaren om lov innan ni sätter igång med utgrävningen. Inverkan blir liten på marken som dessutom rensas på glasbitar och annat skräp.
Har du sett enstaka tegel- eller porslinsbitar i kanten av diken, i upptrampade stigar eller där regnvatten har skurit fåror i jorden är det ett gott tecken på att något finns i marken. | |




