Aluminiumburk från havets botten. Foto: Louise Johansson

Skräp i havet

Varje timme spolas ungefär fem badkar skräp upp längs Bohuskusten. Ett av Europas mest nedskräpade områden finns här, i Sverige. Blickar man ut därifrån – eller från någon annan av Sveriges kuster – kan man vara säker på att det alltid finns en sak dit man tittar. Även om man inte alltid ser det. Nämligen plast.

Allt material som hamnar i havet, som inte ska finnas där, kallas för marint skräp. Det kan ha dumpats direkt i havet, eller förts dit via dagvatten och floder och skräpet kan bestå av alla möjliga material och storlekar. Även skräpet på stranden, gränslandet mellan hav och land, räknas som marint skräp.

Skräpet på våra svenska stränder

Den som har varit ute i havsbandet i Bohuslän vet hur illa det kan se ut med skräpet. Det beror på strömmar och vindar som för med sig mycket skräp från Nordsjön. Liksom det fenomen som beskrivs för de stora världshaven här nedan men i mindre format.

Statistik från 16 stränder

Att vi vet så här mycket om skräpet är tack vare att Havs- och vattenmyndigheten har ett miljöövervakningsprogram för skräp på svenska stränder. Kunskapen används bland annat i regionala och EU-samarbeten samt för att man kan följa upp åtgärder mot skräpet.

Det är 16 stränder som ingår i programmet och Håll Sverige Rent ansvarar för att mätningarna utförs och att resultaten registreras i vår databas.

Resultat
Mängd skräp på stränder Västerhavet 2013-2021 »
Mängd skräp på stränder Västerhavet 2016-2021 »
Mängd skräp på stränder Östersjön 2013-2021 »
Mängd skräp på stränder Östersjön 2016-2021 »

Metoder
Metodbeskrivning Östersjön »
Metodbeskrivning Västerhavet »

Vill du veta mer? Vi kommer inom kort släppa statistiken i vår Statistikportal.

En soppa av plast

Marin nedskräpning är ett globalt problem som inte känner några nationella gränser. Forskare tror att det finns mellan 75-199 miljoner ton plast i våra hav och varje år tillkommer mer än 11 miljoner ton. Och det växer snabbt: på sextio år har plastproduktionen i världen ökat lavinartat, och det märks i våra hav, där gigantiska mängder ansamlas.

På grund av havsströmmar ackumuleras plast och annat skräp speciellt vid fem platser i världshaven, som ofta kallas ”skräp-öar”. I verkligheten består dessa ”skräp-öar” sällan av stora plastföremål som fenomenet ”skräp-ö” kan antyda. Det liknar snarare en soppa av skräp, i form av mindre skräppartiklar som flyter under ytan. Den största samlingen skräp i havet finns i norra Stilla Havet - i ett område som man brukar kalla The Great Pacific Garbage Patch.

Eftersom skräpet följer med havsströmmarna förändras "skräp-öarnas" storlek och form hela tiden, vilket gör det svårt att uppskatta dess exakta storlek.

80-85% av skräpet är plast

Hur hamnar skräpet i havet?

Konsekvenser av skräp i havet

Stor plast fragmenteras till mikroplast

Plastskräp som slängs i natur eller hav bryts inte ner inom en överskådlig tid. Istället sönderdelas det till mindre och mindre bitar och blir till så kallad mikroplast (vanligtvis mindre än 5 mm). Och det är osäkert om de minsta bitarna någonsin försvinner – ofta behövs speciella omgivningsförhållanden för att detta ska ske.

Djur misstar plast för mat

Vissa specifika skräp är extra problematiska om de hamnar i haven. Plastprodukter för engångsbruk och fiskeredskap som innehåller plast har en stor negativ påverkan på havsmiljön.

Plastskräp är extra problematiska för sjöfåglar och vattenlevande djur, eftersom de kan tro att plasten är mat. När deras magar fylls av plast i stället för riktig mat kan de svälta ihjäl.

Forskning visar att över 800 arter som lever i eller nära vatten påverkas negativt av skräpet i haven. Ett exempel på detta är sjöfågeln som främst söker sin föda till havs. Forskare tror att 99 procent av alla sjöfåglar kommer att ha ätit plast år 2050. Detta gör plasten även till ett hot mot havens biologiska mångfald.

Djur trasslar in sig

Förlorade fiskeredskap kan fortsätta fånga fisk i onödan under lång tid dessutom riskerar fåglar och andra marina djur att trassla in sig i redskapen och kvävas eller svälta ihjäl.

Spridning av främmande arter

Plast i den marina miljön kan transportera icke-inhemska arter till nya platser vilket kan hota känsliga miljöer.

Det kan till exempel handla om en mussla som satt fast sig på ett skräp som driver med strömmar till andra sidan jorden, till en plats där musslan inte har några naturliga fiender.

Om musslan sedan fortplantar sig på den nya platsen kan biodiversiteteten och eventuellt hela ekosystem rubbas.

Kemikalier läcker från plasten

När plast i havet bryts ner till mindre bitar genom bland annat UV-strålning och mikroorganismer frigörs kemikalier i vattnet. Vilka kemikalier som frigörs och i vilka mängder beror på typen av plast och på hur söndervittrad den är. 

Många av de kemiska nedbrytningsprodukterna som har identifierats, bland annat av Stockholms universitet, har inte varit föremål för riskbedömningar tidigare. Därför behövs mer forskning och s.k. toxiska tester, för att undersöka potentiella risker för marina organismer.

Plast tar sig in i näringskedjan

På Håll Sverige Rent pratar vi om ”det farliga kretsloppet” vilket innebär att det är vetenskapligt belagt att mikroplast tar sig in i marina organismer och därmed går in i näringsväven.

Hur vi påverkas av att äta djur som i sin tur har ätit plast finns det ännu inga studier på. Fisk kan kanske innehålla mikroplast men är förmodligen en försumbar källa för människan jämfört med andra källor, tex inandningsluften.

Skräp kostar

Städning av stränderna längs den svenska Bohuskusten är en stor och återkommande utgift för kommunerna. Väl i vattnet orsakar marint skräp också skador på fiskeredskap och fartyg. Det kostar svenska fiskare stora summor i reparationskostnader varje år. Fiskare runt Nordsjön tillbringar i genomsnitt 1 till 2 timmar varje vecka med att rensa sina redskap från marint skräp.

Youth Ocean Champions

Youth Ocean Champions fokuserar på miljöfrågor inom skräpfria hav. Gruppen drivs av ungdomarna själva med stöd av Håll Sverige Rent och finansieras av Youth2030 movement. Tillsammans skapar de en plats att göra sina röster hörda, sprida viktiga budskap, inspirera andra unga och utföra påverkansarbete.